I helgen har vi suttit och korrekturläst hela boken. Otroligt svårt att koncentrera sig på att faktiskt läsa varje enskilt ord. Varje. Enskilt. Ord. Det är så lätt att läsa det man tror det står och att fastna i berättelsen istället. Om och om igen får jag ”väcka” mig själv, eftersom jag mentalt är tillbaka i mötet och samtalet med personerna, och har helt glömt att kolla stavning och kommatecken… Har i alla fall hittat ett ’det’ för mycket, ett uteblivet ’a’ i ’fulla’ och en bortglömd versal. Vad som missats mer hittar förhoppningsvis förlaget eller så lär det visa sig efter tryck…
Roligare än att leta skrivfel är att boken annars börjar bli klar, även när det gäller formgivning och layout. På bilden, frånsett trött hund som vill mysa med matte, anar man ett uppslag från ett kapitel om Daniel Fjellström. Han är en ung kompositör och tonsättare bosatt i Lund, som bland annat får berätta om hur det går till att skriva körmusik. Vad som är utmaningarna och tjusningen. Vet ni till exempel vilka stämmor som ska ha ”minsta möjliga rörelse”, men istället har de viktiga ”färgtonerna”? Eller hur det kan uppstå ”be-toningar”, när en text ta tonsättas? Det och mycket mer får man veta i kapitlet ”Att tonsätta för kör kommer närmare hjärtat”. Väldigt intressant tycker vi själva!
Emmalena